Malmö 130601-02 Så var det dags för lite långpaddling igen. Förra året var jag fullt upptagen i verkstan och 2011 blev det bara en tolvmilare. Men den här gången fanns inga ursäkter och nu var minnet från första tävlingen tillräckligt avtrubbat för att göra ett nytt försök. Och eftersom vi började få ont om brons och silvermärken var det naturligtvis säkrast att satsa på guld för slippa riskera gå hem tomhänt.
En sak som jag lärt mig var att, för att få en någorlunda uthärdlig resa, måste man ha mil i kroppen. Inga intervaller eller annat trams, bara en massa timmars nötande i kajaken. För att få till valkar och sittfläsk, och vänja kroppen vid fettförbränning och enformigheten..

Kvällen innan

Vintern släppte ju rätt sent i våras men som tur var hade vi lagt tävlingen två veckor senare i år. Så när isen äntligen lossade i kanalen var det fortfarande 6-7 veckor kvar. April gick åt till att komma igång och få kroppen att tåla paddling i stort sett varje dag. Ganska korta distanser, från en mil upp till två nån gång. Sen i maj kunde jag öka sträckan och ligga på i snitt 2 till 3 mil 5-6 gånger i veckan. Totalt 51,5 mil under månaden. Ett par vilodagar då och då, samt vila de två sista dagarna när jag mest ägnade mig åt att äta. Inte så mycket för att kolhydratsuppladda, glykogenet räcker ju bara precis i början, utan kanske mest för att dämpa nervositeten. Mycket mat och sömn för att läka kroppen.
Träningen funkade bra tycker jag. Lite segt att varje gång veta att man måste ha 4-6 varv i kanalen innan hemgång. Men stegvis ökade toleransen och de första varven började gå nästan av sig själv. Problemet var oftast att inte hålla för hög fart, det var lätt att glida upp i 10 km/h tempo och det är för fort för mig. Åtminstone i 24 timmar..
Jag hade känningar i armbågarna den sista veckan men kunde inte riktigt reda ut om det var överansträngning eller bara psykosomatiskt. Man är grymt känslig på slutet och tycker att man dragit på sig alla tänkbara åkommor..

Velade innan vilken båt jag skulle ta. All träning hade skett i Corsan men tvekade in i det sista på om det var rätt val. Visserligen sitter jag bäst i den och medelhastigheten skulle inte motivera en snabbare båt, fast den är hyggligt tung och har bara skädda. Det fick bli så. Kanske egentligen inte det bästa valet men lite kul att kunna paddla 24-timmars i samma kajak som jag använder till allt från instruktioner till veckotur.
Veckan innan hade vi haft hyggligt väder men till själva tävlingsdagen växlade prognosen fram o tillbaka, chans till både sol och regn. Viktigast var dock vinden, och den verkade hålla sig borta under själva tävlingsdygnet. Även temperaturen såg ut att bli behaglig. Första årets minusgrader under natten var inte helkul..
De långväga tävlanden började droppa in på fredagseftermiddagen och gympasalen fylldes med kläder, madrasser och sovsäckar. Några sista minuten-justeringar på alla grejerna och sen en skön kväll. Lite taktiksnack och koll av varandras nivåer – vilka kajaker och hur mycket man tränat. Både de danska o polska deltagarna verkade ovanligt taggade..

Start

På morgonen när jag kom ner till klubben var det fullt pådrag. Vi var över 50 startande med allt från vanliga kajaker till outriggers och SUP-brädor. Förutom vänner o bekanta även en hel del publik. Dags att fylla på vätskesystem, kolla grejerna och bära ner kajaken till bryggan. En sista genomgång av regler och hur man fyller i distanstabellen, innan det är dags.
Prick nio går starten och alla sticker iväg. Oroväckande snabbt med tanke på att det är en rätt rejäl bit kvar..
Första varvet är det många som ligger jämsides men ganska snart börjar fältet dras ut. Man tjänar inte så mycket på att försöka ligga på våg utan det är bättre att hitta sitt eget tempo. Där man jobbar enklast och effektivast. Det är många mil och det kostar att ligga på för hög växel, samtidigt som man har svårt att ta igen förlorad tid.

Mitt mål var att om möjligt komma upp i 40 varv, det plus några returer till klubben skulle göra precis 18 mil. Jag visste dock att sista halvan är betydligt jobbigare, både sträckan och avsaknad av dagsljus gör sitt. Så kravet var minst 24 varv under de första 12 timmarna om det skulle kunna gå i hamn.
Solsken och bara svag vind gör första passet behagligt, keps och solkräm var dock ett måste. Jag hade kört en del 6-varavare innan och planen var att försöka ta några extra innan första rasten. Kom upp i 10 innan jag svängde in till klubben. Snabb kvartspaus o sen i väg igen.
Nu började mörka moln att synas i norr och vi visste att regn var på väg. Dock var det fortfarande så varmt i luften att man ville vänta in i det sista innan paddeljacka och kapell drogs på. De första stänken svalkade skönt men sen var det dags för ombyte. Har man bara rätt kläder är det rätt trevligt att paddla i regn och nästa 8 varv flöt på bra. Klockan 18 var det dags för ytterligare ett tiominutersstopp. Ännu hade jag inte ätit så mycket utan mest petat i mig bananer, yoghurt och snickers. Det funkade bra, man är inte jättehungrig men vet samtidigt att man måste äta mer..

Guld

Efter 6 varv till så var jag äntligen uppe i 24, och klockan hade precis passerat 21.. Det började kännas som det faktiskt var inom räckhåll.
Ner på fyravarvare under natten och fylla på med ostkaka, sylt o grädde i pauserna. Regnet hade slutat under kvällen och nu var det helt stilla och ljummet i luften. Perfekta omständigheter. Ombyte till torra paddelkläder höjde också moralen lite.
Strax innan 4 så vaknande alla fåglarna och sen började det sakta ljusna. Jag hade gått ner till trevarvare nu. Jag var ganska trött och eftersom jag behövde ett antal extra returer fanns ingen anledning att pressa mer. Risken var bara att man lätt blir sittande för länge när man kommer in i värmen. Eller stående, suttit har man gjort nog liksom..
Klockan 6.30 så var jag uppe i 38 varv och jag kunde kosta på mig en kvarts frukost. Man har ont i hela kroppen, från axlar, rygg bak och hälar, förutom armar och händer då. Men inget hade gått sönder och det verkade kunna hålla hela vägen. Sista två varven och tillbaks till klubben kl 8. En snabb kopp kaffe och sen 7 returer fram och tillbaka till klubben. Jag hade visserligen hunnit med ett helt varv till men 40 kändes jämnt o lagom. Dessutom vill man inte vara ute på banan nånstans när klockan slår 9 – och då riskera att få paddla tillbaka utan att kunna räkna in sträckan..

Total distans blev tillslut 40 varv och 15 returer, 40 x 4305 + 15 x 750 = 183 450 m. 18,3 mil..

Silver

Jag hade ingen riktig koll på hur det hade gått för de andra men visste att både Piotr och Jacob låg bra till. När vi räknade ihop resultaten visade det sig att även Kazimierz hade gått starkt och jag hamnade först på fjärde plats. Jan från Danmark hade kört riktigt hårt men inte orkat riktigt ända fram och kom upp till 17 mil.

Jag var jättenöjd ändå. Loppet hade funkat mycket bra, vädret var perfekt och planeringen höll. Jag var grymt trött men kände mig inte helt sönderkörd. Visserligen luras man av endorfinerna i kroppen och visste att det skulle svida mer under kvällen och dagarna efter. Men inga blåsor, svullnader eller skavsår. Kajaken höll också måttet. Den var helt standard, precis som jag alltid använder den. Jag hade bara plockat av pumpen på akterdäck, dock fick kompassen där fram sitta kvar. Den gjutna sitsen utan sittdyna passar min bak (eller min bak har troligtvis format sig efter sisten..) men jag fick lägga in en bit liggunderlag under fötterna. Eftersom jag kör barfota får jag ont i hälarna.
Av dygnets 24 timmar hade jag varit uppe på land i ungefär 2 tim och 40 minuter, resten av tiden i kajaken. Det ger en snittfart på ca 8,6 km/h. Troligtvis något snabbare början och långsammare mot slutet..

Brons

Efter att alla kommit i mål, fått sig lite att äta och byta om, var det dags för eftersnack och prisutdelning. De flesta var överens om att tävlingen hade gått kanon. Även allt runtomkring hade rullat bra. Suveränt supportteam, som såg till att det alltid fanns mat o dryck på plats, och kunde serva alla trötta paddlare. Vädret var precis lagom, sol, svalkande regn och sedan stilla hela natten – bara lite vind på morgonkvisten. Ovanligt starka deltagare som sporrade till extra bra insatser. Årets tävling hade många nya rekord: Längst sträcka, Piotr Rosada 20,5 mil. Längst sträcka kvinna, Tine Raisbæk 15,6 mil. Antal guld 4, silver 27 och brons 17 st. Totalt 51 startande.

Matchande märke på västen..

Just när man går i mål är man kanske inte jättesugen på att köra för fullt en gång till. Men efter en stund, nyduschad o med torra kläder och en öl i magen så, tja nästa år.. Kan man dra runt i en gammal långfärdspråm så borde det finnas utrymme för förbättringar. En snabbare kajak och inte slappa runt på land så mycket..

Inbjudan till nästa år dyker väl upp här när vi bestämt datum..

Mer länkar o bilder på långfärdsektionens blogg här.

/ Ulf

Resultat M24KC 2013
1. Piotr Rosada – Bialogard, Poland   205.530
2. Jacob Fröslee Jonsson – Lund   199.725
3. Kazimierz Rabinski – Warzaw, Poland   186.060
4. Ulf Johansson – Malmö   183.450
5. Jan Seremet – Køge KK, Denmark   170.895
6. Tine Raisbæk – Notodden, Norway   156.675
7. Michal Bak – Józefów, Poland   155.925
8. Sam Houlder – Notodden, Norway   155.730
9. Jakub Cvach – Mölndal   154.425
10. Karl-Johan Wilhelmsson Malmö  151.065
11. Michael Andersen – Rønne, Denmark   145.250
12. Tomasz Sumara – ”drwale” Góralice, Poland   140.760
13. Dariusz Lapinski – Halinów Poland    130.095
14. Jan Tuma – Malmö   125.790
15. Peter Weyvadt – Malmö   125.790
16. Carsten Andersen – Rønne, Denmark   122.985
17. Tomasz Wozniak – Piotrkow Trybunalski, Poland   122.790
18. Katarina Forsberg (OC-2) – Malmö   122.430
18. Caroline Ellberg (OC-2) – Lund   122.430
18. Anita Björk (K2) – Kalmar   122.430
18. Lars Larsson (K2) – Kalmar   122.430
19. Rune Gustafsson (OC-6) – Malmö   121.680
19. Jonatan Bäckstrand (OC-6) – Malmö   121.680
19. Simone Schmid (OC-6) – Augsburg, Germany   121.680
19. Pelle Narfgren (OC-6) – Malmö   121.680
19. Jonas Alexanderson (OC-6) – Malmö   121.680
19. Johnny Vikesjö (OC-6) – Malmö   121.680
20. Kinga Kepa – Piotrkow Trybunalski, Poland   120.735
21. Ole Sig – Rønne, Denmark   120.375
22. Philipp Klement – Södertälje   120.180
23. Flemming Petersen – Bornholm, Denmark   119.985
24. Stefan Andersson – Malmö   117.780
25. Tommy Molen – Umeå   115.875
26. Finn Habbor – Eskilstuna   112.875
26. Saied Alavei – Malmö   112.875
27. Bente Jörgensen – Rønne, Denmark   107.070
28. Martin Lassen – Kalundborg, Denmark   104.265
29. Göran Nordin – Malmö   90.600
30. Heine Skaalum – Køge KK, Denmark   84.795
31. Carsten Bornhöft-Skjold – Copenhagen Denmark   82.740
32. Simon Thirlwall (SUP) – Malmö   78.240
33. Lars Bjørn Jensen – Charlottenlund, Denmark   76.185
34. Mikael Andersen – Kalundborg, Denmark   72.630
35. Rolf Kristoffersen – Nøtterøy, Norway   71.880
36. Peter Dyrby – Kalundborg, Denmark   64.020
37. Samuel Furman (SUP) – Malmö   63.270
38. Madelayne Quijada (SUP) – Malmö   63.270
39. Jenny Larsson – Malmö   60.660
40. Amneriz Handzic – Landskrona KK   59.715
41. Jes Hansen – Sorø, Denmark   53.910
42. Jono Jack (SUP) – Malmö   23.775

M6KC 2013
1. Hannes Mårtensson – Malmö   46.800
2. Hugo Olofsson – Malmö   33.885
3. Elin Fransson – Malmö   32.250
4. Linnea Fransson – Malmö   22.275
5. Amanda Nilsson – Malmö   17.970